lördag 26 november 2011

I love to hate you

Lyssna gärna lite på Erasure medan du läser detta fantastiska inlägg från Saturnalier för en äkta multimediaupplevelse! Minns ni när ordet multimedia var nytt och fräscht? Nu när retrovågen börjar plana ut är det så sjukt retro att vara retro. Hänger ni med? En trend i Saturnaliers anda!



(2:26 Party Foucault approves of this music video)

Kärlek är så äckligt generellt och smulgulligt. Universell kärlek är lika hopplöst omöjlig som att få jämna par strumpor när man viker tvätten. Hatet däremot, är något högst personligt.

Jag hatar dig personligen, du som hittade på att man får döda andra för en idés skull. Jag hoppas att du brinner i helvetet. Jag lastar dig för alla krig och varje hedersmord, Förintelsen, Vietnam, Gulag och Rwanda. Jag vet inte ens om du minns, men jag älskar att hata dig. Jag vet precis hur du ser ut, du ögonlappsförsedda patriark - en elefant, slimmad som en lax.

Jag älskar att tänka på dig när jag lyssnar på kriget mellan folket och deras "försvarare" i Egypten och i USA. "Lite spill får man räkna med", säger du förnumstigt från någonstans i ditt dödsrike. Gratulerar till ett snyggt hantverk. Din ideologi har lagt världen för dina fötter.

Det är en svår konst. att fortsätta kunna bli arg också när man blir äldre och har sett sin beskärda del av folkmord i medierna. Man stänger så gärna av, för det är så frustrerande att inse sin vanmakt. Det är därför man måste kunna hata med glädje.

Erasure gjorde oss alla en tjänst genom att påminna oss om hur otroligt skönt och kreativt det är att verkligen på djupet hata någon, så hårt att det spritter i fingrarna och fötterna.

Idag hatar vi, imorgon kanske vi älskar igen. Men medan vi hatar så låt oss göra det ordentligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar