lördag 19 november 2011

Angrepp eller skamgrepp på ingrepp?

När Christer Sturmark m. fl. skriver på DN Debatt om omskärelser som ett rättsvidrigt ingrepp på små barn missar han helt att en barnuppfostran egentligen är en lång serie små ingrepp - oftast inte lika radikala som en omskärelse, men precis lika svårförsvarade ur människorättssynpunkt.

Kränker man barnens rättigheter om man tvingar på dem ytterkläder inför vinterpromenaden? Med tanke på att det är för barnets bästa är det ju lätt att försvara beteendet ur pragmatisk synvinkel, men det går knappast att hitta stöd för beteendet i någon av FN:s konventioner.

Hur är det med de fall när barnet är långhårigt? Har en förälder verkligen rätten att ta med sitt barn till frisören, om barnet inte samtycker? I mer konservativa hem ter det sig fortfarande naturligt att pojkar ska vara kortklippta. Jag fick själv stå ut med många ofrivilliga besök till frisersalongen när jag var barn. Kränktes mina rättigheter till min kropp och mitt fria val då?

Jag har aldrig tvivlat på att mina föräldrar ville mitt bästa även när jag spjärnade emot. De såg säkert en risk - fiktiv eller reell - att jag hade väckt uppmärksamhet bland de andra barnen om jag hade kommit som den enda långhåriga lilla pojken till skolan. Det klipptes inga lintottslockar på pin kiv i det Irvingska hemmet.

Så här i efterhand, när jag vet mer om genusfrågor, om mobbning i skolan och hur viktigt det är att motverka stereotypiseringar av pojkar och flickor - Hur ska jag väga dessa år av frisörmotstånd? Var inte min korthårighet ett resultat av att mina föräldrar intagit en oreflekterad hållning kring manlig estetik, ett egentligen ideologiskt beslut?

I ett samhälle där alla pojkar är omskurna eller kortklippta, finns det även rent pragmatiska incitament för att låta sitt eget barn genomgå samma procedur. Den överordnade synen på dessa kroppsmodifikationer, vare sig den kommer från religion eller från könsmaktsordning, motiverar den enskilda familjen att inte sticka ut och skapa svårigheter för barnet.

Det kan hävdas att hårklippning inte går att jämföra med omskärelse. som ju är ett permanent ingrepp. Det är en giltig invändning, men inte ur MR (Mänskliga Rättigheter)-synpunkt. Det går ju inte att säga att något frihetsberövande är okej bara för att min blir frisläppt senare - alltså att det är ett temporärt tillstånd, liksom det är att klippa håret av ett motsträvigt barn.

Grumpy girl av Steve Ford Elliott

Därför är MR ett svagt argument när man ska prata om varför barn inte borde omskäras. Omskärelse är bara en av de hundratals praktiker som vi påtvingar våra barn, från bordsskick till röstvolym och tandborstning. Vi kommer att fortsätta utöva detta tvång, eller kränkningar - det är ju för barnens bästa.

När Humanisterna och deras vänner i tron öppnar eld mot en specifik av alla dessa kränkningar, i de mänskliga rättigheternas namn, och fullständigt avstår från att problematisera uppfostran i dess helhet, blir det väldigt uppenbart att det rör sig om ytterligare ett angrepp på just de religiösa praktikerna, inte ett försvar av det generella människovärdet.

9 kommentarer:

  1. Mattias: Bra synpunkter. Det kan tilläggas att barn under sin uppfostran utsätts för en hel rad av saker de inte valt själva. De får lära sig ett språk de inte valt själva, utsätts för "indoktrinering" i föräldrarnas politiska åsikter, blir påprackade föräldrarnas värderingar om klädsel, bordsskick, matvanor och annat. Med humanisternas logik kan man lika gärna hävda att allt detta är en serie "övergrepp". //E. Bertilsson

    SvaraRadera
  2. Tackar tackar! Ja, jag tyckte nog själv att de var bra synpunkter. Tillräckligt för att motivera ett blogginlägg i alla fall!

    Ingen ifrågasätter väl det rationella i att skydda och hjälpa sina barn, även när det ibland är "mot deras egen vilja". Men MR räcker inte riktigt till för att täcka in hela situationen som man möter som barn. De är bra verktyg på politisk nivå, men inte på ett personligt plan.

    Samtidigt kanske MR kan påminna oss om att åtminstone försöka att inte som du skriver "indoktrinera" våra barn alltför mycket. Det är åtminstone en vacker tanke.

    SvaraRadera
  3. Att inte se skillnaden mellan att klippa hår eller val av kläder i förhållande till omskärelse är ju beklämmande. När väl en kroppsdel är avlägsnad så finns det ingen väg tillbaka. Den är borta för resten av livet. Kläder kan byts, hår växer ut och åsikter ändras genom livet. Om förhuden hade varit till en nackdel för mannen hade den inte varit där från början. Om Gud ogillar förhud hade det väl varit enklare att skapa oss utan förhud istället för att ge oss förhud som sedan skall skäras bort. Skulle det högsta av väsen vara så ologiskt?

    SvaraRadera
  4. Uppenbarligen är du ingen människovän.

    Troligen är du mera intresserad av att lyssna till din egen "röst".

    Argumenten mot omskärelse av gossebarn är så många att till och med du borde ta avstånd från omskärelse. Om du ens bemödat dig med att sätta dig in i fakta.

    Till skillnad från hårlängd och annat smått & gott så är rätten till att begå omskärelse, att beröva barnen ett fullvärdigt liv, reglerad i lag. Idag. I Sverige. I strid mot lag mot barnmisshandel.

    Du kanske anser att det är bra?

    SvaraRadera
  5. Mattias,

    Jag förstår din kritik, men du formulerar inget alternativ eller egen åsikt i frågan.

    Vi Humanister finner ofta engagemang i olika frågor genom att applicera ett anti-teistiskt filter på all världens problem. Det är inget fel i detta. Ingen kan vara engagerad i alla frågor. Det blir dock problematiskt om man finner argumenten i aversion mot religion, utan förankra sig i bakomliggande principer. Det samma gäller försvaret av mänskliga rättigheter, det måste bottna i andra värden, annars blir det dogmatiskt, och debatten stannar i två skiljda texttolkningar.

    Du gör dock det motsatta misstaget att utgå ifrån att det är "ytterligare ett angrepp på just de religiösa praktikerna", då du tycker argumentationen är svag och har förutfattade åsikter om avsändarna. Det kanske bara är så att argumentationen i debattartikeln är svag, inget mera?

    SvaraRadera
  6. Med din typ av argumentation borde även kvinnlig omskärelse, barnaga och hedersmord vara tillåtna.

    SvaraRadera
  7. Hej alla!

    Blogginlägget presenterar inte någon alternativ kritik av omskärelse. Därför är det lätt att tänka sig att jag är för religiöst motiverad omskärelse av barn. Det är jag inte.

    När vi diskuterar en sådan gammal praktik som omskärelse är det värt att ta ett helhetsgrepp om fenomenet. Det går inte om vi bara inskränker oss till ett rent MR-perspektiv.

    Att ha en kulturell ceremoni för att hälsa sina nyfödda välkomna tycker jag är behjärtansvärt, men jag är också kritisk till omskärelsen som praktik - av mer pragmatiska skäl än MR. Studier visar att omskärelse kan inverka menligt på både mannens och kvinnans sexuella njutning, skriver Forskarfeministen.

    En mer framkomlig väg, menar jag, är just feministisk kritik av denna sed. Detta uråldriga fokus på det manliga könet och ceremonin runt det ligger som en direkt parallell till historien om mannen som den "vuxne" och kvinnan som "omyndig", i behov av mannens vård och fostran. Mannen välkomnas i samhället som en ny medlem, men kvinnan får inget liknande välkomnande.

    På vissa håll i USA har det dock blivit vanligare med en motsvarande hälsning av flickan, kallad "Simchat bat", som dock inte innebär några ingrepp på barnets kön, utan tacksånger tillsammans i synagogan.

    Religioner utvecklas alltid i samspel med samhället. Det är i grunden sunt att det finns ett levande utbyte av gamla praktiker mot nya. Jag tänker mig och hoppas också att omskärelse med tiden kommer att försvinna, bland annat till följd av debattartiklar som den Sturmark m.fl. har skrivit.

    MEN! Det finns alltid en viktig poäng med att ta en extra funderare i frågor som berör samhällets minoritetsgrupper - såväl av ideologiska skäl (jmfr Kants argumentation i "Den eviga freden") som av pragmatiska (lagstiftning av en majoritetskultur mot minoritetskulturella uttryck skapar alienering och försvårar kulturellt utbyte).

    Istället för lagstiftning, vilket ju vore i MR:s anda, så tror jag mycket mera på att förändra diskursen omkring pojkar och flickor i en mer inkluderande riktning. Låt alla komma till tals i frågan - ta inte rösten från utövande judar genom att börja diskussionen med förbudsivrande - gör inte detta till en fråga om ett "Objektivt Rätt" (MR) mot en "primitiv praktik" (omskärelse).

    En feministisk idékritik menar jag är bättre, för den kan både kritisera omskärelse av pojkar och ofrivilliga frisörbesök, samtidigt som den kan bemöta och på ett mer levande sätt diskutera de ingrepp på barnens frihet som faktiskt är nödvändiga för deras fysiska välmående. Att äta nyttigt till exempel.

    Det borde framgå av detta, att jag inte på något sätt stödjer några ingrepp på våra barns kroppar. Samtidigt motsätter jag mig en retorik som misstänkliggör minoriteter och förbudsivrar, när det finns andra, "mjuka lösningar" att tilgå, som säkerligen leder till bättre långsiktiga resultat.

    SvaraRadera
  8. Ulf,

    jag har absolut vissa förutfattade meningar, vilket jag gärna står för. Christer Sturmark har jag tyvärr inget förtroende kvar för efter vår dust på Humanistbloggen för ett par månader sedan. Det återspeglas definitivt i vad jag skriver när jag diskuterar honom och de texter som han är med och skriver.

    Men jag försöker alltid att vara öppen för nyanser och förändringar, även hos Sturmark. Jag tror mig inte ha hamnat i en alltför fastlåst position, men jag klandrar dig inte för att du påpekar att jag kan ha fördomar i frågan.

    Resonemangen med främst dig själv och Patrik L tycker jag alltid är givande, och det finns flera andra i Humanisterna som jag har stor respekt för.

    SvaraRadera
  9. Två argument till de som inte fattar ändå:

    1) Omskurna män har sämre sexliv och skadar sina partners http://www.expressen.se/halsa/1.2623218/omskurna-man-har-samre-sexliv

    2) Manlig omskärelse ökar risken för kvinnor
    http://www.plosmedicine.org/article/related/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.0030072

    SvaraRadera