torsdag 24 november 2011

Principernas hierarki

I Aftonbladet står det idag om Hiyab och Deymond, 3 och 5 år gamla, som ska utvisas till Italien där ingen väntar på dem. Saturnalier noterar: Reportern i artikeln närmast vädjar till presschefen på Migrationsverket att känna efter om detta är rätt beslut. "Hur kan ni tycka att det här är rimligt?", "Men kom igen, det kan ju bli fel?".

Presschefen avslöjar att Migrationsverket måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller. Enligt svensk lag ska barnen utvisas: "det är en väldigt stark princip att vi inte kan bevilja uppehållstillstånd här", säger presschefen, och förklarar detta med att barnen mellanlandade i Italien innan de slutligen hamnade i Sverige.

En ytterst stark princip, vill jag lova. Mellanlandningarnas princip. Så stark är den, att den övertrumfar den annars så självklara principen att man inte sätter barn på första bästa flyg, mottagare okänd.

En annan stark princip som Migrationsverket håller på: Familjer ska färdas i grupp. Den principen är viktigare än att svenska barn ska få växa upp i Sverige. Ett tidigare fall skildrar nämligen Firdeuw, 3 år, som trots att hon är född i Sverige utvisades till Irak eftersom hennes mor och far kom till Sverige i olika omgångar. En undrar om Migrationsverket lite i smyg tänker sig att utvisa alla svenska barn i familjer som har två bilar?

Slutligen: Principen om att inte ta hänsyn till enskilda fall. Den här principen är så ruskigt stark att när den krockar med alla andra principer så mejar den skoningslöst ner dem i vägdammet och fortsätter med oförändrad hastighet.

Eller så skulle det se ut åtminstone, om principer vore partiklar. Då skulle Migrationsverket vara ett enda stort LHC.

Minns ni Nadina Imamovic, den blinda flickan som utvisades till Bosnien? Hon är ett typiskt sådant enskilt fall. Sådana fall får inte specialhanteras, oavsett hur omänskliga konsekvenser de får. Sverige har förresten fällts 18 gånger av FN:s tortyrkommitté, CAT, för tortyrliknande utvisningar. Det är flest av alla länder i hela världen, enligt Flyktingbloggen.

Hur kunde det bli så? Enkelt. Varje fall är enskilt. Och man tar inte hänsyn till enskilda fall.

Med andra ord: man tar inte hänsyn till några fall.

Med andra ord: Man tar inte hänsyn.

TV4Play SR

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar