onsdag 16 november 2011

Det osynliga partiet

Som statsvetaren Ulf Bjereld uppmärksammade nyligen har "tydlighet" blivit de små partiernas nya klagosång. Man tycks mena att den egna politiken är finemang, det är bara det att den inte når fram. Kanske förstår folk inte hur himla bra de små partierna är, eller så menar de kanske att det är svårt att se skillnad på de olika alternativen.

Moderaterna gör det sannerligen inte lättare för de små att särskilja sig när de ordagrant plagierar KD:s utlåtanden om äldrevårdspolitiken i sin debattartikel i DN, som SVT avslöjar idag. Det kan anses arrogant att bara planka ett annat partis paradgren och sätta sin egen namnteckning under, som Arkelsten och Gerdau har gjort. Å andra sidan, kopiering är den bästa formen av smicker - eller hur?

Se bara på hur (M) gjorde allt för att förvandla sig till (S) för att vinna valet. Nu är det äldrevården som står på tapeten. Då man på sig vitsippeskruden. Denna säregna förmåga att låna andra partiers starkaste kort beroende på vad som är opportunt, har blivit de nya Moderaternas signum. De tjänar sina röster genom att inte vara tydliga. De struntar uttryckligen i ideologin, lät de Sverige veta under partistämman.

Få förvånades nog över konceptet med en ideologilös moderat, men desto fler ögonbryn höjdes nog över den djärvhet, närmast fräcka självklarhet med vilken Sveriges ledande politiska parti skrev av politiken från agendan. Nu handlar det om förvaltning - och om skådespel - för partiet som inte bedriver politik, som idag röstade igenom saker igår, som de igår var emot, för partisekreteraren som satte myror i huvudet på SR:s etikfilosof när hon tillträdde för att han inte kunde avgöra var hon stod politiskt.

KD och C kommer att få en mycket tuff match om de vill skapa tydlighet under dessa premisser, där de aktivt motarbetas av fyrklöverns egen primus inter pares - det riktiga, osynliga partiet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar