Vi bor oerhört tätt i Stockholm - tätare än vad många kanske tänker sig för en stad på blygsamma två miljoner människor. I denna trängsel, detta myller av rörliga kroppar sker missöden dagligen. Idag kan vi läsa om den hjärtsjuka hunden Biezel som fastnade i glasspärren och blev paralyserad av stress. Det tog flera minuter för tre medresenärer att tvinga upp spärren med våld.
Själv betalar jag för mitt SL-kort, för jag har jobb och råd med det. Men nu ångrar jag mig. Det är mina pengar som har bekostat dessa spärrar som gör livet surt för hundägarna. Planka.nu känns plötsligt som ett betydligt vettigare alternativ för den som inte vill bidra till dessa moderna storviltsråttfällor. Hur många hundar går det på den där extra hundringen som vi betalar per månad? Och när ska det första barnet fastna med halsen i en spärr som jag har finansierat?
Det här är inte Roligt längre. Saturnalier hittar inte någon danstakt med SL som kavaljer.
Man kan inte
stava till
USEL
utan
Håller med. Jag betalar också mitt åkande. Plankar inte. Men jag börjar bli trött på SLs inkompetens. De verkar inte kunna göra något rätt. Hur många gånger har de nu bytt biljettsystem och spärrar? Borde de inte vara bra nu? Nä. Tydligen inte. Hur korkade får man vara?
SvaraRaderaJa, det är tyvärr riktigt obehagligt att se hur långt de är villiga att gå för att maximera intäkterna. Jag undrar också hur i hela fridens namn de kan ha spärrar som saknar nödöppningsfunktion? Eller så har de spärrvakter som saknar utbildning i att operera nödöppningen, vilket vore precis lika illa, fast något mera korkat.
SvaraRaderaSpärrarna fungerade ju eftersom hunden, som inte dragit giltigt färdbevis, inte kom förbi. Samma sak med barn som blir klämda när de ska passera in tillsammans med mamman. Om de fastnar, fungerar spärrarna som de ska. Ska man passera flera på ett kort, ska man alltid vända sig till spärrvakten.
SvaraRaderaHade trafikanten agerat korrekt hade detta aldrig hänt. Sen finns det en nödöppningsknapp i spärren som spärrvakten borde använt när olyckan väl var framme.
HL,
SvaraRaderajag är imponerad över din pragmatiska hållning. Klart barnen ska fastna i spärrarna. Då funkar de ju som de ska!
Efter idogt letande har jag faktiskt inte hittat någon enda föreskrift för hur man ska bära sig åt när man har hund (eller barn) med sig genom spärren. Det är bara att invänta nästa olycka, med andra ord.
SL borde ha klart för sig att det finns ett begrepp som heter Murphys lag. I datorvärlden har man respekt för att det alltid finns användare som gör fel ibland. Därför finns det en ständig press att designa saker så att de inte går att hantera fel. Det finns mycket att lära på den fronten för SL:s del.
Själv fick jag spärren rätt över skallen en gång när jag skulle passera igenom. Det gjorde förbannat ont och glasögonen blev skeva. Men de kunde jag böja tillbaka, lyckligtvis. Sådant händer dagligen i kollektivtrafiken. Misstag, missöden, kalla det vad du vill. Det borde inte behöva vara så att man riskerar att skada sig bara för att man åker kollektivt.
Hur har du tänkt här? Ska flera personer kunna passera genom automatspärren på ett enda giltigt kort?
SvaraRaderaSen håller jag med dig till 100 procent, SL måste informera om att man bara kan passera en person på ett kort.
SL har visserligen gått ut med att de nya spärrarna minskar antalet plankare - samtidigt verkar det råda grova oklarheter omkring de kontroller som genomförs. Något fullständigt vederhäftigt svar på hur plankningen ser ut i Stockholm idag verkar vara svårt att föra fram.
SvaraRaderaJag betalar som sagt själv mitt SL-kort, men har en bekantskapskrets som sträcker sig över hela det tänkbara registret av människor, och många av dem plankar. De upplever inte att de nya spärrarna är ett problem, eftersom man just kan passera igenom dem flera stycken på ett giltigt kort. Så det verkar inte ha någon större effekt på plankningen. Samtidigt är spärrarna förenade med andra hälsorisker, vilket många vittnar om.
Därför är det berättigat att ställa sig frågan vad tusan spärrarna tjänar för syfte egentligen.
Vad jag vet minskade intäkterna klart när man gjorde försöket med öppen spärrlinje vid Slussen. Sen när man installerat de höga spärrarna visar mätningarna att plankningen vid dessa stationer minskat med ytterligare 40-50 procent, jämfört med när man bara har vändkors. Jag skulle vilja vända på resonemanget: Ja, det plankas en hel del även med de höga spärrlinjerna. Betalningsmoralen är i botten. Ska vi därför öppna upp spärrlinjerna helt? Verkar ologiskt.
SvaraRadera