onsdag 23 december 2009

En personlig betraktelse i juletid

En gång i tiden firade romarna Saturnalia så här års. Deras upp-och-nedvändande av ordningen och Nietzsches innovativa användning av termen blev startskottet för den här bloggen, som har varit till stor glädje under den gångna terminen.

Nu vänder ljuset och året startar om. Våra kalendrar är inte helt med på noterna, men det är ändå bara siffror så det spelar mindre roll. Det kosmiska året börjar i varje fall igen nu, och därför är det tillfälle att summera det som varit och även blicka framåt.

Saturnalier läses av ganska många numera, fastän man kanske inte kan tro det av de tomma kommentarsfälten att döma. Jag gjorde ett litet misstag när jag startade bloggen och missade att göra det möjligt för alla att kommentera, men nu är det ordnat för den som har något som hon vill tillägga.

Ni som har följt Saturnalier en tid nu har säkert insett att bloggens fokus vilar på samhällsfrågorna. Saturnalier är tänkt att vara en lekplats för själen, men syftet är inte bara att ha roligt. För den som ser världen med nyfiken blick framstår allt det absurda i ett allt klarare ljus.

Men många tankar som väcks till följd av det vi ser, är otänkbara. De förstummas och viker ner sig, begravs som ett lavinoffer under åratal av inlärda omöjligheter. Vi lär oss leva med det absurda fastän det grinar oss i ansiktet så fort vi vaknar varje morgon och är det sista vi ser när vi somnar på kvällen.

Därför vill jag befria de otänkbara tankarna och de obekväma sanningarna. Men jag är ingen låssmed, ingen herde. Det enda jag vill är att öppna ett fält för tankeexperiment, en plats som inte känner till ordet "omöjligt". Saturnalia är ett Limbo, en icke-plats i ordningens värld. Det är samtidigt inte en Cartesiansk "nollpunkt", med några högtravande anspråk på sanning, för ingenting har exkluderats. Det enda som inte omfattas av Saturnalia är detta ensamma ord, "inte".

För framtiden vill jag fortsätta skriva texter som väcker nyfikenhet och kreativitet i läsaren. Världen repareras inte av kritiker, utan av kreativa och livslystna människor. Om jag misslyckas med att väcka nya impulser och idéer så är det min varma förhoppning att du låter mig veta det. På så sätt hjälper du Saturnalier att fortsätta utvecklas och inspirera.

Jag har skrivit årets sista krönika på Seglora Smedja, på ämnet Saturnalia kontra det moderna julfirandet. Här utvecklar jag några av de idéer som jag redan har nämnt ovan. Du är välkommen att läsa den här.

Tack för ditt stöd och din läsning under månaderna som gått. God jul och ett gott nytt år!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar