Hesselboms hyperboler

Skeptikern Anders Hesselbom har i några tämligen aggressiva blogginlägg apropå omskärelsedebatten lyckats mota in mig i det religiöst fundamentalistiska hörnet. Tänkte därför ge några enkla svar här så att inte alla ni som känner mig tror att jag har gått och slagit i huvudet eller liknande.

Inledande anmärkning: Hesselbom är religionskritiker och skeptiker. I dessa avseenden tror jag att han och jag ligger väldigt nära varandra i våra idéer.

Vad många verkar vägra inse när det kommer till omskärelsedebatten är att vi här talar om två rättigheter som krockar med varandra. Rätten till en religion och en kulturell kontext kontra rätten till sin egen kropp. Att lagstifta för att skydda den ena innebär en automatisk kränkning av den andra. As simple as apple pie.

Från sekulärt och humanistiskt håll har man givetvis favoriserat den kroppsliga integriteten. Den andra rätten har mer eller mindre avskrivits som irrelevant. I många fall har retoriska klappar-på-huvudet utdelats genom ett förslag att omskärelse kan utföras i vuxen ålder istället.

Jag tycker att detta förslag med all önskvärd tydlighet illustrerar den religiösa tondövhet som legat till grund för den här frågan. Sekulära tar sig plötsligt rätten att omdefiniera andras trossatser efter eget huvud. Självklart ser inte den icketroende problemet med att justera lite i riterna eller tidpunkterna. Det är ju ändå bara ett stort hittepå. Mätt i självgodhet (ett av de mest absoluta måtten som existerar i svensk debatt) är det jämförbart med att bjuda in en muslimsk familj på korvgrillning i kvarteret med argumentet

"vadå det är bara liiite gris, resten är potatismjöl. Ni får ju vara lite flexibla för att smälta in."

Jag har aldrig gjort mig känd som ortodox. Min huvudlinje har allt sedan starten varit att omskärelsefrågan förtjänar att problematiseras ur både feministisk och human-etisk synvinkel. Jag har full respekt för företrädare för judiska och muslimska samfund som själva kritiserar omskärelse.

Dags att släppa bomben: Jag försvarar inte omskärelse per se bara för att jag anser att förbud och raljerande om örsnibbar och könsstympning är en vulgär och maktfullkomlig väg att gå.

I det förment bildade sammanhang som både Humanisterna och skeptikerrörelsen skriver in sig i borde inte sådana nyanser så lätt gå förlorade.

Nu skriver Hesselbom att jag förespråkar barnmisshandel och är religiöst förblindad. Givetvis nämner han inte att han själv förespråkar alienation. För det är tyvärr mellan dessa båda poler frågan pendlar. Å ena sidan ett kroppsligt ingrepp med både för- och nackdelar, men definitivt en fysisk kränkning. Å andra sidan att lagstifta bort en människas plats i samhället. Båda poler har bäring för debatten, men ingen är i sig själv giltig som en komplett beskrivning av problematiken.

Vill nu den förment vetenskapligt lagde (och därmed åtminstone i teorin sanningsälskande och saklige) Hesselbom så tvunget röra sig i dessa ytterligheternas gränsland så kan ju jag inget göra för att få honom att komma på bättre tankar. Att påstå att jag på grund av min vilja att nyansera skulle vara fundamentalist och barnmisshandlare är ett föga vederhäftigt och i mitt tycke direkt omoget sätt att debattera allvarliga frågor på. Jag hoppas ändå att Hesselbom tar sitt förnuft till fånga i framtida diskussioner.

Mattias Irving
 
Hesselboms blogginlägg:
Öppen fråga till Mattias Irving: Jag tar din förhud!
Klart Mattias Irving inte vill äta sin egen medicin

Voff, vetenskapens vakthund

Idag håller sanningens riddarvakt hov, och det är homeopatin som ska dras inför rätta. Inget fel med att ifrågasätta idén om vattenterapi, men är kritiken korrekt? Vetenskap och Folkbildning (VoF) tycks redan ha överdoserat sig själva lite, menar Saturnaliers evigt ensamme skribent, Mattias Irving.

Det går att överdosera nästan allt som vi kan få i oss (till och med vatten är livsfarligt om man dricker för mycket, fick jag höra från en sjuksköterska) – särskilt läkemedel kan vara mycket farliga att få i sig i för stora mängder. I VoF:s fall så har medvetandet om denna fara tydligen gått så långt att de menar att ett läkemedel som inte går att överdosera måste vara en bluff. Som om det är i själva risken för överdos som effekten sitter.

Jag är själv mycket skeptisk till homeopati, för jag delar inte dess syn på vattnets egenskaper. Jag delar därmed VoF:s åsikt att homeopatiska läkemedel inte ska föreskrivas av läkare eller betalas med skattepengar. Frågan är om det ens ska få bedrivas, med tanke på att det finns många som tror sig välja mellan två likvärdiga alternativ när de står i valet mellan allopati och homeopati, och därmed ibland väntar alltför länge innan de får riktig vård. Men jag vet ändå tillräckligt mycket om homeopatins idéer för att veta att Fuglesang et consorties utdelar en riktig medial rallarsving, men med tomma luften som mottagare

Det är något nästan komiskt över VoF:s okritiska attityd till skolmedicinen. Man resonerar som små barn gör: Medicin betyder piller och droppar, som ska ha en viss effekt, och ju mer piller desto större effekt. Homeopati påstår sig arbeta enligt helt andra principer än dessa, så varför försöka kritisera homeopatin enligt principer som den inte själv skriver under på?

C-vitamin är ett exempel på något som är väldigt nyttigt – livsviktigt till och med – men mycket svårt att överdosera. Får du i dig flera gånger mer än du behöver så märker du oftast inte av det annat än att du kan bli lite lös i magen. VoF skulle aldrig heller komma på idén att försöka motbevisa C-vitaminets effekt genom att överdosera det, eftersom vi ju får i oss detta hela tiden. Det faller under kategorin ”mat”.

Men i homeopatins fall är det helt i sin ordning att pröva överdoserbarheten, eftersom det rör sig om ”läkemedel”, en särskild kategori av inmundigade produkter som lyder under sina egna lagar. Sådana universalitetsanspråk tyder på ett outvecklat och enögt tänkande på VoF. Jag kan dock försäkra VoF att enögdhet inte har varit ett tecken på kunskap och omdöme sedan Odens dagar.

Jag kommer härmed med en motutmaning. Jag tänker överdosera VoF under en hel dags tid. Om jag inte dör eller åtminstone tar skada av detta så tror jag att det innebär (stödd på VoF:s egen logik) att VoF är en bluff.

SvD SvD#2 Dagen Silobreaker