söndag 11 december 2011

Vilse i pannkakan

Gårdagens Salemmarsch förlades inte till Salem utan till Stockholms innerstad. Kanske var det ett försök för Brunhögern att bli lite mer jimmieåkessonskt folkliga, vara med där det händer? De kanske hämtade inspiration från Pride:s publikrekord i år, på kungsan? "Kan de så kan vi"...

Nja, sanningen att säga så tycker väl de här killarna lika illa om både Jimmie Åkesson och Pride. Sverigedemokraterna har lyckats få ett reellt inflytande genom att polera sin retorik. De svenska nazisterna ligger och skvalpar i bakvattnen. I år drog deras marsch mindre folk än på mycket, mycket länge.

Det är lätt att prata om högerextrema som "vilsna unga män". På ett plan är det säkert också just så. Det kan Fryshusets verksamhet vittna om, som jag har varit i kontakt med vid flera tillfällen för olika projekt. Likväl: Vilsenhet är ett av mina personliga favorittillstånd i livet. Jag associerar det inte till ett tillstånd av hat och tvärsäkerhet, utan tvärtom till öppenhet och förundran.

Det kanske gick att säga att dessa ideologiskt övertygade hatare tappar bort sin mänsklighet i sin ideologi, och på så vis är vilsna. Det är i så fall en destruktiv form av vilsenhet, en som gör folk till mördare och huliganer. 

En mindre destruktiv vilsenhet är å andra sidan precis det som gör oss till människor - en känsla av förundran inför världens mysterier, av undran och nyfikenhet på den Andre, medmänniskan. En känsla av att inga svar kan vara tillräckliga, att ingen fråga någonsin är helt färdigbehandlad.

Detta vilsna tillstånd är mer än en känsla, det är en grundläggande stämning för tillvaron - att hållas in i sin nakna mänsklighet specifikt i dess blottade otillräcklighet, att se sig som ett stycke kött och blod, ett synnerligen begränsat synfält som trevar längs flackande spår, ständigt reviderar sin kurs efter lika ständigt främmande stjärnor, på en stormande och betagande vacker ocean av ting och deras nyanser.

Det är lätt att hata, för då mister tingen sitt djup. De blir begripliga. Men utan djup blir världen platt som en pannkaka. Hur du än seglar kommer du då att nå till kanten en vacker dag, och där kommer du att ställas inför valet att segla vidare eller vända åter, till den tredimensionella verkligheten.

Det är detta som gör extremhögern så farlig. Många har redan seglat över världens kant, övergivit vår värld för en annan, som det är mycket svårt att hitta tillbaka från. De är vilse i pannkakan.


AB 1 2 DN 1 2 3 SvD 1 2 3

2 kommentarer:

  1. De som är vilse i pannkakan är personer som du som anser det vara rätt att människor misshandlas och mördas.

    SvaraRadera
  2. Karpstryparn, det måste föreligga allvarliga svårigheter med din läsförståelse. Jag känner med dig och hoppas att det ska gå bra i livet ändå.

    Ett hett tips! Om du är snabb att bilda dig uppfattningar om folk, och känner att många inte kan relatera till det du påstår - börja med att hålla tyst. Sedan kanske det går att lägga fram någonting konstruktivt, med tiden?

    tl;dr lurk moar

    SvaraRadera