Den senaste tiden skrivs det indignerat från alla håll om Moderat historieskrivning. Att Moderaterna har beslutat om sin dåtid tycks ha upprört häftiga känslor: Så får man ju faktiskt inte bete sig. Det är historieförfalskning. Saturnalier har redan tidigare skrivit om detta Moderaterna självåsamkade guldfiskminne, bara några inlägg bakåt i tiden.
Vad många missar är att lyssna av hur nivån på debatten ser ut. Den är inte särskilt hög ens i vanliga fall, men nu är det en fascinerande du'rå-mentalitet som frodas i det politiska livet. Det är lärorikt att lyssna på Hans Wallmark som, vid frågan i Studio Ett om den nya moderata historieskrivningen, direkt hugger mot vänstern och påtalar gammal Sovjetvurm. Som om detta vore frågan om att jämföra gamla försyndelser med varandra.
Som om detta inte handlade om det djupt lögnaktiga i att skriva om sitt eget partis historia för att passa sin moderna image. Debatten handlar inte om försyndelser i det förflutna, utan de som klubbas igenom i nutid.
Man tror gärna att Saturnalier är en blogg där lögnen har fri lejd. Inget som skrivs här måste vara helt sant eller uppriktigt menat. Man kan bygga vackra ironier och sagor med hjälp av söta små lögner. Men ibland är lögnen förhatlig
Problemet med historien är att den aldrig är huggen i sten. Människans minne är inte längre än att vi åter har europeiska medborgargarden som trakasserar romer. Det är en av de saker som det är svårt att uppamma ett leende åt, även om en försöker. Att ljuga om historien, att skönmåla den, är att bjuda in helt fel krafter att verka i nutiden igen.
Ska man tvunget ljuga om det som har hänt, så föreslår Saturnalier ödmjukt att man istället skruvar upp volymen på sina lögner till den punkt då de blir vackra och intressanta igen. Som genom ett trollslag har det redan inträffat, på Twittertaggen #stuffmoderaternadid, som i sin bitterljuva, ressentimentsfyllda sarkasm har gjort M-utspelet njutbart igen.
Problemet är bara att de allra flesta misstar taggen för något slags förlöjligande, ytterligare ett steg neråt i avgrunden för den redan låga samtalsnivån. Inget kunde vara mer fel! Genom att placera Anders Borg som hjälte i Sarajevo, Reinfeldt som ett element i Treenigheten, Bildt som folkrättskämpe i det koloniala Indien, ger vi lögnen tillbaka dess skaparkraft - dess skratt! - och sätter in Moderaternas utspel i ett nytt, lekfullt sammanhang.
Det är politik när det är som bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar