Det envisa hoppet

Idag, måndag, skrev jag en krönika på min kära arbetsplats Seglora smedja, med titeln Det envisa hoppet. Där utvecklar jag diskussionen om klimathotet med utgångspunkt i de ytterst blygsamma framgångarna vid förhandlingarna i Durban.

För er som läser på Saturnalier kommer liknelsen vid Venus att vara bekant - den utvecklade jag redan i inlägget Aftonstjärnan från helvetet för en tid sedan. Det som är nytt är dock funderingarna kring pessimismen som grogrund för positiv förändring, och varför hoppet kan vara den enda rationella utvägen i en absurd situation. Surfa gärna in på Seglora smedja och läs hela texten i original, via länken i ingressen!

När döden slutade tala

Apropå Seglora Smedjas tema om dödshjälp passade jag på att skriva en liten meditation kring döden och det tragiska i ett historiskt perspektiv. Lättviktsfilosofisk krönika i vanlig ordning. :-) Läs den här.

Vår minsta gemensamma nämnare - vårt största gemensamma ansvar

Som svar på torsdagens tankemässa på temat klimat och girighet, skrev jag den här krönikan. Jag blir upprörd och trött på att folk ska ifrågasätta motiven för ett handlande som är så uppenbart rätt och riktigt för alla som att bekämpa klimathotet. Spelar det egentligen någon roll om man är kristen eller muslim eller ateist när det är allas framtid man kämpar för?

Läs krönikan i sin helhet här.

Jorduppgång från Apollo 8