Blod är tjockare än vatten

Håkan Juholts retroprofil med ironisk mustasch och Domus går hem hos de hippa innerstadsväljarna, de som tycker att 90-talsironin inte är avliden, bara skendöd. Ironiskt nog. 

Inför denna retoriska trippelvolt som låter Juholt gå hem både på landsbygden och i statskärnorna står den mer neutralt framtonade Reinfeldt inför ett svårt val. Hur återuppfinner man sitt "nya" varumärke i dessa retrotider?

Statsministerns yppande idag visar tydligt vilka längder han är villig att gå till för att bli ännu mer retro än Juholt. Han menar nämligen att familjer och anhöriga gott bör gå in och stödja sina egna i tider av försörjningsproblem. Därmed spöar han Juholts dåtidsflört med flera århundraden. Det framgångsrika koncept som har gett oss skotska klankrig och den italienska Camorran, tronföljd och hedersmord (sjukt retro), upprepas med svulstig bravur i den svenska statsbudgeten. Man tar hand om sina egna och konkurrerar med de övriga. Blod är tjockare än vatten. Snöplig trombon - sorti Juholt. Ska man vara bakåtsträvare så måste man våga vara bombastisk.

Vad leder detta till i förlängningen då? När vi nu har fått klart besked från Reinfeldt om hur ersättningssystemet ska se ut framöver, och när nu arbetsrätten ser ut som den gör, så finns det ju ett klart incitament för svenska familjer att bilda egna små föreningar eller stiftelser med särskilda konton som familjemedlemmarna kan betala in i. Man vet ju aldrig när man står där på bar backe, så då är det alltid fint att ha en buffert som man, förutsatt rätt efternamn och DNA, kan hämta ut ifrån om det vill sig illa. Givetvis måste det här med inbetalningarna regleras på något sätt, men man får väl utgå från att familjen är mer solidarisk med "sina egna" än vad de är med svenskar i gemen. Vi ser därmed den potentiella framväxten av en slags decentraliserade, solidariskt drivna a-kassor, liksom små... syndikat.

Den här regeringen som vi har, den upphör aldrig att förvåna.

LÄS MER (Mest vänsterbloggare idag)

Ung Vänster
SvD
Ett Hjärta RÖTT
Olas Tankar
Christian Norling
Alliansfritt Sverige
AB-ledarbloggen
Erik Laakso

Är du lönsam, lille vän?

Lönsamhetskravet som vi har vant oss vid när vi betraktar näringslivet tycks nu ha tagit över också samhället i stort. Vi måste som samhälle gå med ekonomisk vinst, och i svåra tider innebär det att vi kan få lov att sparka vissa individer för att hålla lönsamheten uppe.

Så icke lönsamma individer göre sig icke besvär. Speciellt äldre, sådana som alltså inte kan arbeta. Det är Tobias Billströms egen kommentar. Det blir för dyrt helt enkelt. Vi kan inte ha medborgare som maskar.

Saturnalier ställer sig till 100% plus ränta bakom Billströms uttalande, eftersom mer av allt är bättre än mindre av något, och med en växande ekonomi kommer vi ju i framtiden att kunna hantera människor lika jävligt som idag, men med ännu effektivare och modernare metoder. Vill man göra något fel så ska det åtminstone ske ordentligt.

Billströms vision är Faustisk, storslagen och djärv på ett sådant där sätt som kräver att vi justerar synskärpan lite. Fjärran på ett dystopiskt framtida och överdimensionerat Brommaflygfält lyfter Herculesplanen mot en becksvart stormhimmel, en luftbro fullastad med oönskade tvåtredjedelsmänniskor på export till okänd destination.

Exportvaror. Det framtida migrationsverket kommer att ha till yttersta uppgift att tillsammans med exportrådet se till att Sverige har en positiv handelsbalans med gamla och sjuka. Så skyddar vi ekonomin från den destabiliserande faktor som ålderdomen innebär. Och om det innebär att vi i kapitalets namn måste föra krig mot Tiden själv, så må det vara hänt. I Billströms idealsamhälle är fluortanten en gång för alla förvisad till historiens skräphög. Botox till alla!

Läs mer

AB 1 2 3 SVT TV4 SvD

Dagens Arena
Lennart Bondesons blogg
Per Olsson.nu